torsdag 30 maj 2013

Girl Effect...

Hittade den här sajten idag. Organisationen hävdar stolt att "adolescent girls are the most powerful force for change on the planet", att "Economically empowered girls can stop poverty before it starts" och att "Girls have the potential to add billions of dollars to GDP"

http://www.girleffect.org/

Fine, jag kanske överreagerar. Särskilt i Afrika jobbar väl kvinnan satan, medans männen ligger runt och tuggar kat eller någonting....enligt min politiskt korrekta mellanstadiebok iaf. Men det är ändå alldeles för lätt att låta sig förföras av det här, den vackra, oskyldiga tjejen som automatiskt kommer göra hela världen bättre.

För vad är egentligen killarnas roll i allt det här? Skulle inte de vara viktiga för förändring? Vara värda att uppmuntra? Ha resurser att bidra med?¨Och inte genom att lägga sig platta för Den Goda, Oskyldiga tjejen, utan genom att själva åstadkomma någonting bra, i sitt eget liv, och för sin egen skull?

lördag 25 maj 2013

Gränser


Känner en tjej som heter K. Hon har nog redan från början varit osäker på sig själv. Sedan har hon förstärkt det genom att plugga genus och sociologi. Fått lära sig det inte finns några regler, inga normer. Inget sant jag att erkänna och respektera. Fått lära sig motarbeta och ifrågasätta det lilla hon faktiskt visste var sant.

Hon kan inte fungera riktigt normalt. Hon stannade i mitten av trappuppgången en gång med en i det närmaste existensiell ångest. Skulle hon verkligen gå ner? Kanske hon inte "ville" det, kunde hon verkligen vara "säker"? Kanske skulle hon ta och sätta sig ner i trappan istället och meditera. liksom tänka på saken?

Förklarade lugnt och sakligt för henne att hon faktiskt borde gå ut. Om inte annat för hennes kompis som hon ringt för fem minuter sedan stod och väntade på henne. Hon gillar det. Trygghet. Att någon berättar för henne hur det "är". Så hon slipper tänka. Slipper ifrågasätta. Antar jag själv är lite likadan...fast K är extrem.

Hade henne på rummet en dag och hånglade lite med henne. Hade varit intresserade båda två, ett bra tag misstänker jag. Tänker tillbaks på det ibland. Men mår lite dåligt när jag gör det. Känner jag liksom bryter mot en princip...Hon skulle göra vad som helst, bara du var lugn, pedagogisk och bestämd när du berättade för henne. Hon skulle varken kunna samla sig eller må dåligt förrän efteråt....jag vet litegrann hur det där känns.

tisdag 14 maj 2013

konfliktteori

Har verkligen issues med det där med konflikter...

Dissade ett skräpigt företag nyss som ville anställa mig i två veckor. Jag hade skäl till det. Lönen var så dålig att jag hellre kunde gå på socialbidrag. Dessutom skulle jag antagligen bli färdig dubbelt så snabbt den här gången, och därför antagligen få...eh...hälften så mycket betalt.

And that kinda sucks. Och det tar rätt mycket energi/uppmärskamhet i anspråk också, och jag har redan ett annat jobb typ på gång.

Men jag kan ändå inte låta bli att få dåligt samvete för det.

I'm a nice guy, I want to be there for you! :(

lördag 11 maj 2013

Om killar och tjejer igen





Har velat rita den här bilden ett tag, eller i varje fall någonting liknande. Vetifan om jag kanske bara är morbid här men...jag tycker iaf den säger någonting viktigt.

Tjejen till höger är förtryckt av all uppmärksamhet och alla förväntningar hon aldrig bett om. Som följd av det  sätter hon (och alla andra tjejer) upp en avskräckande fasad, i förebyggande syfte. Man kan inte dela med sig till hela världen helt enkelt.

Killen till vänster är också förtryckt. Av all tvångsmässig respekt han måste visa (i synnerhet till tjejen till höger...) och av all den skuld han på något sätt förväntas ta på sig. Dels för vad alla andra killar gör/har gjort, men dels för att killens sexualitet "är" dålig och skam-/skuldbelagd i vårt samhälle, i mycket högre grad än vad tjejers är.

Men värst av allt är liksom likgiltigheten, kylan och hatet han möter överallt. Även om det inte är på riktigt, även om det bara är i form av en avskräckande fasad. Det kan vara jävligt sårande och jävligt disheartening.

Poängen är väl någonstans att ett överflöd av uppmärksamhet kan vara precis lika illa som ensamhet och isolering. 

Kan jämföra det med värme, varken en öken eller en glaciär är ngt jävla trevligt ställe att bo på.

Förstår inte riktigt varför det här är viktigt fortfarande men...på något sätt så är det väl i varje fall det. Så kan man välja på att göra något av det eller bara ignorera det ^^

Natt på er!