måndag 3 mars 2014

Om identitet!



Jag var på Queerfeministisk samling (QFS) för ett tag sedan, och gjorde en ansats att vidga mina vyer. Kommer skriva mer om det. Jag träffade hur som helst en dansk tjej, jag tyckte var väldigt inspirerande. Jag kommer citera henne rakt av. Vi snackade bland annat om identitet och värdet att ifrågasätta sig själv. Är någonting många människor gör, och känner att de "måste" göra. Men kan man verkligen göra det, om man inte ens vet vem man är? Borde man göra det?

“I feel that the first thing you must do is to accept yourself, and all of your kinks and sides...no matter how objectionable or stereotypical those might be. After you've done that, and only then, you can begin to question those beliefs.”

Tyckte det var väldigt vackert sagt. En sak som också kom upp var när identiteten blev "klar", när den var färdigtänkt liksom.

“I used to believe that...when I was forty, I would be totally at peace with myself. That I would finally have found myself. That at that point in time, there would be no angst and no question marks left. I've come to realize instead that...perhaps I'll never be finished. And I've come to view this as an interestiong journey, instead of just a source of frustration.”

Önskar jag också kunde se det lite på det sättet. Har alltid själv haft en väldigt flytande identitet, haft väldigt svårt att sätta någon stämpel på mig själv, hitta en kategori, en identitet jag verkligen kan stå för. Och det blir rätt jobbigt, det är liksom någonting vi behöver. 

Eller det är iaf så jag tänkt hittills. Det var ett inspirerande möte, och jag skall försöka ta med mig det!